EIOPA-BoS-14/146 SV

Riktlinjer för kollegiernas operativa funktion

Inledning

• 1.1. I enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (nedan kallat “Solvens II-direktivet”) ( 1 ), särskilt artikel 248.6 i detta direktiv och artikel 21 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG ( 2 ) (nedan kallad Eiopaförordningen), har Eiopa utfärdat riktlinjer för kollegiernas operativa funktion. I dessa riktlinjer behandlas de praktiska behov som tillsynskollegierna har för sin operativa funktion, och som har identifierats av Eiopa i omfattande översyner de gjort av sitt arbete genom handlingsplaner för kollegier, Eiopas kollegierapporter och kollegiala granskningar. Utifrån dessa faktorer har Eiopa bedömt graden av konvergens som behövdes och identifierat de områden och innehåll som skulle omfattas av dessa riktlinjer.
• 1.2. Dessa riktlinjer syftar till att underlätta uppgifterna för grupptillsynsmyndigheter samt förbättra tillsynskollegiernas funktion. Genom att gemensamma metoder och en tillsynskultur tas fram i riktlinjerna, garanterar de en konsekvent operativ funktion för tillsynskollegierna och en enhetlig tillämpning av unionsrätten vid utövandet av tillsyn inom ramen för tillsynskollegier. Dessa riktlinjer syftar också till att förbättra den inre marknadens lika villkor och minska den administrativa bördan på försäkrings- och återförsäkringsföretag och tillsynsmyndigheter, genom en proportionerlig strategi i sin praktiska tillämpning.
• 1.3. Dessa riktlinjer ger en färdplan för att inrätta ett tillsynskollegium och underlätta samarbetet mellan dess medlemmar och deltagare i deras gemensamma tillsynsarbete, såsom informationsutbyte, riskbedömningar, undersökningar på plats, beslutsprocesser och konsultationer.
• 1.4. Dessa riktlinjer riktar sig till tillsynsmyndigheter som är medlemmar eller deltagare i kollegier i EES-grupper.
• 1.5. Eiopa är medlem i tillsynskollegierna i enlighet med artikel 21 i Eiopaförordningen, men de nationella tillsynsmyndigheterna har ansvaret för den dagliga tillsynen över försäkrings- och återförsäkringsföretag.
• 1.6. När de deltar i tillsynskollegiets verksamhet, i enlighet med artiklarna 21 och 28 i Eiopaförordningen, bistår Eiopa grupptillsynsmyndigheten och tillsynskollegiet genom information, rådgivning, praktiska exempel och utbyte av bästa praxis, på begäran och på eget initiativ, och främjar genomförandet av Eiopas arbete om tillsynskollegier. Eiopa kommer att

( 1 ) EUT L 335, 2009-12-17, s.1

⁽ 2 ) EUT L 331, 2010-12-15, s.48

underlätta delegering av uppgifter inom tillsynskollegier genom att identifiera vilka uppgifter som kan delegeras eller utövas gemensamt, i enlighet med principen om att behörigheten bör tilldelas den tillsynsmyndighet som har bäst förutsättningar att vidta åtgärder i ett enskilt ärende.

• 1.7. Dessutom kommer Eiopa att säkerställa att mikroekonomiska riskbedömningar som utförs av tillsynskollegier bidrar till utvärderingen av makroekonomiska risker med hänsyn till den finansiella stabiliteten.
• 1.8. I sin tillsynsfunktion kommer Eiopa att övervaka tillsynskollegiers funktion och regelbundet iordningställa en omfattande rapport till tillsynsstyrelsen om resultatet av denna övervakning. I förekommande fall får Eiopa begära fortsatta överläggningar, ytterligare möten eller punkter på dagordningen från grupptillsynsmyndigheten. På grupptillsynsmyndighetens begäran är Eiopa beredda att underlätta beslutsfattandet inom tillsynskollegiet.
• 1.9. Eiopa kommer inte att ta över de uppgifter som grupptillsynsmyndigheten har när det gäller att vara ordförande och leda tillsynskollegiet, samt dess tillsynsuppgifter och ansvarsområden. Vid en formell omröstning i ett tillsynskollegium, kommer Eiopa att yttra sig men inte delta i formell omröstning.
• 1.10. Riktlinjerna ska gälla från den 1 april 2015, med undantag av riktlinjerna 17–18, som ska gälla från den 1 januari 2016.
• 1.11. För dessa riktlinjer har följande definitioner utvecklats:
  • När riktlinjerna hänvisar till “grupptillsynsmyndighet”, syftar de på den tillsynsmyndighet som uppfyller de kriterier som anges i artikel 247 i Solvens II-direktivet, redan innan grupptillsynsmyndigheten utnämns av kollegiet i enlighet med dessa kriterier.
  • När riktlinjerna hänvisar till “andra anknutna företag”, menas ett företag som inte är ett dotterföretag där ägarintresset innehas, eller ett företag som är knutet till ett annat företag genom ett sådant förhållande som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG, oavsett om dess huvudkontor är beläget inom EES eller i ett tredjeland.
  • När riktlinjerna hänvisar till “medlemmar”, syftar de på medlemmarna i kollegiet som anges i artikel 248.3 i Solvens II-direktivet, däribland:
    • grupptillsynsmyndigheten,
    • EES-tillsynsmyndigheterna för dotterbolag,
    • Eiopa.
  • När riktlinjerna hänvisar till ‘“deltagare”, syftar de på:
    • myndigheter som får delta i de kollegier som anges i artikel 248.3 i Solvens II-direktivet, under förutsättning att

grupptillsynsmyndigheten bjuder in dem i enlighet med artikel 354 i genomförandeåtgärderna, däribland:

• o EES-tillsynsmyndigheterna för betydande filialer,
• o EES-tillsynsmyndigheterna i andra anknutna företag,
• o tredjelands tillsynsmyndigheter för anknutna företag, inklusive dotterföretag,
• i enlighet med artikel 252 i Solvens II-direktivet, och under förutsättning att grupptillsynsmyndigheten bjuder in dem, myndigheterna som ansvarar för tillsyn över kreditinstituten och värdepappersföretagen som ingår i gruppen.
• När riktlinjerna hänvisar till ‘“kollegium”, syftar de på tillsynskollegiet, i enlighet med artikel 212.1 e i Solvens II-direktivet.
• 1.12. Termer som inte definieras i dessa riktlinjer har den betydelse som definieras i de rättsakter som anges i inledningen.

Avsnitt I: Inrättande av kollegiet

Riktlinje 1 – Kartläggning av gruppen och identifiering av medlemmar och deltagare i kollegiet

• 1.13. Grupptillsynsmyndigheten eller, om den ännu inte utsetts, den tillsynsmyndighet som skulle ha varit grupptillsynsmyndighet om kriterierna i artikel 247.2 i Solvens II-direktivet tillämpades, bör kartlägga alla anknutna företag och filialer i gruppen för att fastställa gruppens struktur och identifiera alla medlemmar och deltagare i kollegiet.
• 1.14. Kartläggningen ska ses över som minst vid ändringar i gruppstrukturen, så att kollegiet har möjligheten att granska lämpligheten för medlemmarna och deltagarna i kollegiet och kontrollera att det inte finns något behov av att utse en annan tillsynsmyndighet som grupptillsynsmyndighet.
• 1.15. Dessutom bör grupptillsynsmyndigheten, eller den tillsynsmyndighet som skulle ha varit grupptillsynsmyndighet om kriterierna i artikel 247 .2 i Solvens II-direktivet skulle gälla, kräva att försäkrings- eller återförsäkringsföretag eller försäkringsholdingbolaget eller det blandade finansiella holdingföretaget utför och lämnar in en första analys av sin gruppstruktur, inklusive en bedömning av det dominerande eller betydande inflytande som utövas över ett företag av ett annat företag som ingår i gruppen, samt informerar om filialer i gruppen.

Riktlinje 2 – Kriterier för att bedöma betydelsen och väsentligheten för anknutna företag

1.16. Tillsynsmyndigheterna som identifieras i kartläggningen som medlemmar och deltagare i kollegiet bör bidra till den bedömning som

⁽ 3 ) EUT L 12, 17.01.2015, s. 1–797

grupptillsynsmyndigheten gör av företagens betydelse och väsentlighet tillsammans med den logiska grunden för denna bedömning.

Vid bedömningen av ett företags betydelse inom gruppen, bör tillsynsmyndigheterna beakta åtminstone följande faktorer:

• a) förhållandet mellan företagets balansomslutning och balansomslutningen i gruppen,
• b) företagets proportionella bidrag till gruppens solvenskapitalkrav,
• c) företagets proportionella bidrag till gruppens kapitalbas,
• d) företagets bidrag till gruppens prestanda och resultat som helhet,
• e) den roll som företaget har i gruppens organisationsstruktur, system och kontroller; riskhanteringsfunktioner och företagsledningens tillsyn för övervakning och kontroll av risker i företagen,
• f) inflytandenivån över företagen,
• g) samspelet mellan företag.
• 1.17. Vid bedömning av företagens väsentlighet på den lokala marknaden, bör tillsynsmyndigheterna åtminstone beakta följande faktorer:
  • a) företagets marknadsandel,
  • b) den roll som företaget har på specifika marknader,
  • c) förhållandet mellan gruppens totala balansomslutning och balansomslutningen för alla grupper i en viss medlemsstat eller ett tredjeland,
  • d) den risknivå som företaget är utsatt för och den potentiella effekten på den lokala marknaden,
  • e) den roll som företaget har i det finansiella systemets infrastruktur.

Riktlinje 3 – Resultatet av bedömningen av filialers och anknutna företags betydelse och väsentlighet

1.18. Grupptillsynsmyndigheten bör överväga och använda resultaten från bedömningen av betydelse och väsentlighet för att besluta om huruvida de ska inbjuda tillsynsmyndigheterna för betydande filialer och andra anknutna företag till kollegiets möten, samt för att besluta om kollegiets organisationsstruktur och dess arbetsplan.

Riktlinje 4 – Inbjudan av tredjelands tillsynsmyndigheter

• 1.19. När tredjelands tillsynsmyndigheter är inbjudna att inträda i kollegiet som deltagare, bör grupptillsynsmyndigheten uppmana dem att underteckna samordningsöverenskommelser och att visa att de kan följa kraven i samordningsöverenskommelser enligt sin nationella lagstiftning. Särskilt tredjelands krav på tystnadsplikt måste bedömas i förhållande till de krav som anges i artikel 66 i Solvens II-direktivet.
• 1.20. Om tillsynsmyndigheterna i ett tredjeland inte kan ge sitt samtycke till samordningsöverenskommelserna, inklusive efterlevnad av kravet på tystnadsplikt, bör grupptillsynsmyndigheten anpassa kollegiets

organisationsstruktur på ett sätt som kan säkerställa kravet på sekretess och tystnadsplikt.

Riktlinje 5 – Garantier för sekretess och tystnadsplikt

1.21. När en medlem eller en deltagare i kollegiet känner till något problem med sekretessen eller tystnadsplikten som kan ha en negativ inverkan på bedömningen av tystnadsplikten hos ett tredjelands tillsynsmyndighet, fastän denna tystnadsplikt tidigare betraktades som likvärdig, bör den ge relevant information till de andra medlemmarna och deltagarna, så snart som möjligt.

Avsnitt II: Kollegiets inledande möte

Riktlinje 6 – Tidsplan för det första mötet

• 1.22. Efter kartläggningen av gruppens struktur och bedömningen av filialers och anknutna företags betydelse och väsentlighet, och senast tre månader efter att gruppens kartläggning är klar, bör grupptillsynsmyndigheten schemalägga kollegiets första möte.
• 1.23. Om ett kollegium redan är etablerat på dagen för tillämpning av dessa riktlinjer, bör grupptillsynsmyndigheten utvärdera huruvida kollegiets operativa verksamhet följer dessa riktlinjer och sikta in sig på att anpassa kollegiets funktion vid behov.

Riktlinje 7 – Dagordningen för det första mötet

• 1.24. Grupptillsynsmyndigheten bör på dagordningen för kollegiets första möte ta med åtminstone följande punkter:
  • a) den formella utnämningen av grupptillsynsmyndigheten,
  • b) en beskrivning av grupptillsynens tillämpningsområde inklusive, i förekommande fall, grupptillsynsmyndighetens förklaring av sitt beslut att utesluta ett företag från grupptillsynens tillämpningsområde,
  • c) grupptillsynsmyndighetens förklaring av den logiska grunden för den ursprungliga kartläggningen och varje betydande avvikelse från bedömningen av andra medlemmar eller deltagare,
  • d) ett förslag till samordningsöverenskommelser i syfte att fastställa kollegiets organisationsstruktur och möjligheterna till informationsutbyte mellan medlemmar och deltagare.
• 1.25. Grupptillsynsmyndigheten bör vidarebefordra kollegiets ursprungliga förslag till samordningsöverenskommelser minst fyra veckor före mötet, för att påbörja den sexmånadersperiod som avses i riktlinje 8.

Riktlinje 8 – Samordningsöverenskommelserna

1.26. Grupptillsynsmyndigheten bör utarbeta samordningsöverenskommelserna med utgångspunkt i den mall som anges i bilaga 1. Grupptillsynsmyndigheten bör tillåtas att ändra och vidareutveckla mallen, inklusive tidsfrister och tidsramar, där så är lämpligt för kollegiets behov.

• Den bör skriftligen förklara den logiska grunden för dessa ändringar och vidareutvecklingar för andra medlemmar och deltagare.
• 1.27. Medlemmar och deltagare bör nå en överenskommelse och underteckna samordningsöverenskommelserna inom sex månader från den dag då överenskommelserna föreslås formellt för dem av grupptillsynsmyndigheten, i enlighet med riktlinje 7. Samordningsöverenskommelserna bör avgöra när och på vilka villkor avtalet träder i kraft.
• 1.28. Samordningsöverenskommelserna bör skrivas på engelska om inget annat avtalats av medlemmar och deltagare.

Avsnitt III: Kollegiets löpande funktion

Riktlinje 9 – Organisationsstruktur och specialiserade team

• 1.29. Vid fastställandet av kollegiets organisationsstruktur bör grupptillsynsmyndigheten ta hänsyn till anknutna företags betydelse och väsentlighet. I förekommande fall bör grupptillsynsmyndigheten upprätta olika specialiserade team för vissa arbetsflöden eller projekt. Medlemmarna i kollegiet bör komma överens om sammansättningen, ledningen och målsättningarna och syftet med varje specialiserat team, inklusive hur det specialiserade teamet rapporterar sina slutsatser till kollegiet.
• 1.30. Där specialiserade team upprättas inom kollegiet, bör grupptillsynsmyndigheten säkerställa arbetssamordningen i dessa grupper.
• 1.31. Kollegiets medlemmar och deltagare, inklusive de medlemmar och deltagare som inte medverkar i specialiserade team, bör regelbundet och i förekommande fall informeras om de framsteg som görs av de specialiserade teamen.

Riktlinje 10 – De viktigaste uppgifterna för grupptillsynsmyndigheten

• 1.32. Grupptillsynsmyndigheten bör leda kollegiets verksamhet, vara ordförande vid kollegiets sammanträden och upprätta en lämplig mekanism för att underlätta kollegiets operativa funktion. I detta syfte bör grupptillsynsmyndigheten, bland andra aktiviteter:

  • a) uppdatera medlemmarnas och deltagarnas kontaktuppgifter, när förändringar sker på grundval av granskningar som skickades av övriga medlemmar och deltagare,
  • b) underrätta övriga medlemmar och deltagare, inom en rimlig tid som ska fastställas i samordningsöverenskommelser, om att kollegiemöte kommer att hållas, utan att påverka ad-hoc eller nödsituationer,
  • c) förbereda kollegiemötets dagordning med klart definierade mål,
  • d) registrera protokollet från kollegiets möte,
  • e) formalisera och följa upp åtgärdspunkterna som medlemmarna och deltagarna har kommit överens om;
  • f) utveckla kollegiets arbetsplan tillsammans med de andra medlemmar och deltagare,

• g) utföra granskning och utvärdering av gruppens finansiella ställning och, för att underlätta denna uppgift, samråda med andra medlemmar och deltagare,

• h) granska organisationsstrukturen och samordningsöverenskommelserna i syfte att upprätthålla en effektiv grupptillsyn,

• i) inleda en diskussion om behovet av att utse en ny grupptillsynsmyndighet om en ändring av gruppstrukturen kan leda till ett sådant beslut.

Riktlinje 11 – Förslag till dagordning och dokumentation

1.33. Grupptillsynsmyndigheten bör vidarebefordra den preliminära dagordningen i god tid före sammanträdet, enligt samordningsöverenskommelsen. Medlemmar och deltagare bör tillåtas föreslå ändringar. Dagordningens senaste version bör sändas till medlemmar och deltagare tillsammans med dokumentationen som utarbetats av grupptillsynsmyndigheten eller andra medlemmar eller deltagare i god tid före sammanträdet, enligt samordningsöverenskommelsen.

Riktlinje 12 – Kollegiets arbetsplan

• 1.34. Grupptillsynsmyndigheten bör upprätta en arbetsplan för grupptillsyn och uppdatera den så snart som omständigheterna kräver det. Medlemmarna och, i förekommande fall, deltagarna bör diskutera och komma överens om kollegiets arbetsplan. Detta bör inte hindra någon tillsynsmyndighet från att upprätta en individuell tillsynsplan för ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som ingår i gruppen.
• 1.35. Kollegiets arbetsplan ska underlätta för kollegiet att planera och samordna de viktigaste typerna av tillsynsverksamhet, både på plats, inklusive gemensamma undersökningar på plats, och på distans. Den bör också omfatta relevanta aspekter angående gruppens tillsynsplan. Alla planerade större granskningar på plats av de viktigaste enheterna, som grupptillsynsmyndigheten och övriga medlemmar och deltagare kommer att utföra under det kommande året, bör också ingå i kollegiets arbetsplan, oavsett om de är gemensamma granskningar eller inte. Vidare bör det anges i kollegiets arbetsplan vilken medlem eller deltagare som är ansvarig för varje planerad granskning.
• 1.36. Dessutom bör kollegiets arbetsplan innehålla de planerade återkommande nyckelmötena och de myndigheter som kommer att delta i dessa möten.
• 1.37. Oberoende av uppdateringarna som anges i första paragrafen, bör en kritisk granskning av resultatet av kollegiets arbetsplan utföras regelbundet inom kollegiet. Grupptillsynsmyndigheten bör utföra denna granskning minst årligen, när kollegiets prestation utvärderas.

Riktlinje 13 – Kommunikationskanaler

1.38. För att säkerställa effektivt informationsutbyte bör medlemmarna och deltagarna överväga att använda hela skalan av kommunikationskanaler inom kollegiet, förutsatt att datasekretessen är säkrad.

Riktlinje 14 – Samarbetet mellan tillsynsmyndigheter inom ramen för tillsynsgranskning

1.39. Kollegiets medlemmar och, i förekommande fall, deltagarna bör samarbeta och utbyta information inom kollegiet för att göra det möjligt för kollegiet att bilda en gemensam syn på gruppriskerna som en del av tillsynens granskningsprocess.

Riktlinje 15 – Kommunikationen med övervakade företag

• 1.40. Med undantag för den situation som beskrivs i första paragrafen i artikel 251 i Solvens II-direktivet, bör grupptillsynsmyndigheten ansvara för kommunikationen med försäkrings- eller återförsäkringsföretaget, försäkringsholdingbolaget eller det blandade finansiella holdingföretaget. I den situation som beskrivs i första paragrafen i artikel 251 i Solvens IIdirektivet, bör tillsynsmyndigheten i den medlemsstat där ett moderföretag har sitt huvudkontor ansvara för kommunikationen med det företaget. Övriga medlemmar och deltagare bör ansvara för kommunikationen med enskilda företag.
• 1.41. Medlemmarna och deltagarna bör samordna informationsförfrågningar som skickas till det deltagande försäkrings- eller återförsäkringsföretaget, försäkringsholdingbolaget eller det blandade finansiella holdingföretaget och enskilda företag som ingår i gruppen, för att undvika dubbelarbete.
• 1.42. Grupptillsynsmyndigheten bör regelbundet organisera multilaterala möten mellan medlemmar och deltagare samt förvaltnings-, lednings-, tillsynsorganet eller andra företrädare för deltagande försäkrings- eller återförsäkringsföretaget, försäkringsholdingbolaget eller det blandade finansiella holdingbolaget i gruppen, eller en representant för relevanta enheter som ingår i gruppen.
• 1.43. I förekommande fall bör grupptillsynsmyndigheten skicka förslaget till dagordningen till gruppen i god tid före mötet.

Riktlinje 16 – Samrådsprocessen inom kollegiet

• 1.44. När grupptillsynsmyndigheten samråder med övriga berörda tillsynsmyndigheter enligt de relevanta bestämmelserna i Solvens IIdirektivet, bör den eller, i förekommande fall, någon annan medlem eller deltagare, iaktta följande procedur:
  • a) den bör skicka ett skriftligt förslag med stödjande motivering till berörda tillsynsmyndigheter och, i förekommande fall, en kopia till övriga medlemmar och deltagare, i syfte att säkerställa ett effektivt informationsutbyte,
  • b) den bör tillåta berörda tillsynsmyndigheter att svara inom en tidsram som fastställts i samordningsöverenskommelserna,
  • c) i tillämpliga fall bör den även skicka ett skriftligt förslag till gruppen och ge gruppen möjlighet att svara inom överenskommen tidsram,
  • d) den bör organisera ett möte för att diskutera relevanta frågor om detta bedöms som nödvändigt av någon av berörda tillsynsmyndigheter,

e) den bör skicka det slutliga beslutet till medlemmar och, i förekommande fall, till deltagare, tillsammans med yttrandena från de berörda tillsynsmyndigheterna samt från gruppen, och, i förekommande fall, skälen för att avvika från dessa yttranden.

Riktlinje 17 – Kommunikationen med grupptillsynsmyndigheten före beslut om ett kapitaltillägg för ett anknutet företag

• 1.45. Den tillsynsmyndighet som ansvarar för tillsynen över ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som ingår i gruppen bör underrätta grupptillsynsmyndigheten, som omedelbart bör informera övriga medlemmar och deltagare, när den drar slutsatsen att:
  • a) företagets riskprofil avviker väsentligt från de antaganden som ligger till grund för beräkningen av solvenskapitalkravet,
  • b) företagets företagsstyrningssystem avviker väsentligt från de normer som fastställs i artiklarna 41–49 i Solvens II-direktivet, som hindrar företag från att på rätt sätt identifiera, mäta, övervaka, hantera och rapportera de risker som företaget är eller kan vara utsatt för,
  • c) företaget tillämpar matchningsjusteringen som avses i artikel 77b i Solvens II-direktivet, volatilitetsjusteringen som avses i artikel 77d i Solvens IIdirektivet eller de övergångsbestämmelser som avses i artiklarna 308c och 308d i Solvens II-direktivet och företagets riskprofil avviker väsentligt från de antaganden som ligger bakom dessa justeringar och övergångsåtgärder.

Riktlinje 18 – Kommunikationen med kollegiet före beslut om ett kapitaltillägg på gruppnivå

• 1.46. Grupptillsynsmyndigheten bör underrätta övriga medlemmar och deltagare när den drar slutsatsen att:
  • a) gruppens riskprofil avviker väsentligt från de antaganden som ligger till grund för beräkningen av solvenskapitalkravet,
  • b) gruppens företagsstyrningssystem avviker väsentligt från de normer som fastställs i artiklarna 41–49 i Solvens II-direktivet, som hindrar gruppen från att på rätt sätt identifiera, mäta, övervaka, hantera och rapportera riskerna som gruppen är eller kan vara utsatt för,
  • c) gruppen tillämpar matchningsjusteringen som avses i artikel 77b i Solvens II-direktivet, volatilitetsjusteringen som avses i artikel 77d i Solvens IIdirektivet eller de övergångsbestämmelser som avses i artiklarna 308c och 308d i Solvens II-direktivet och gruppens riskprofil avviker väsentligt från de antaganden som ligger bakom dessa justeringar och övergångsåtgärder.

Riktlinje 19 – Ad-hoc-informationsutbyte

1.47. För information som inte omfattas av informationsutbytet på ett systematiskt sätt och där det inte anges något annat i Solvens II-direktivet eller i genomförandeåtgärderna, när en medlem eller en deltagare får kännedom om relevant information, bör följande förfarande gälla för ad-hoc informationsutbyte inom kollegiet:

• a) medlemmar och deltagare bör underrätta grupptillsynsmyndigheten om all relevant information,
• b) grupptillsynsmyndigheten bör, i förekommande fall, begära ytterligare relevant information för grupptillsynen,
• c) grupptillsynsmyndigheten bör så fort som möjligt skicka till övriga medlemmar och deltagare all relevant information som de kan behöva bedöma,
• d) medlemmar och deltagare bör begära från grupptillsynsmyndigheten ytterligare relevant information om de enskilda företagen under dess tillsyn, när så är lämpligt,
• e) medlemmar och deltagare bör underrätta grupptillsynsmyndigheten om tillsynsåtgärderna och åtgärderna som de har vidtagit eller avser att vidta, inklusive de viktigaste resultaten och slutsatserna av sådana åtgärder, när detta är relevant.
• 1.48. Om informationen rör gruppen, bör följande förfarande gälla för ad-hocinformationsutbyte inom kollegiet:
  • a) grupptillsynsmyndigheten bör informera övriga medlemmar och deltagare om all information som är relevant för dem, så snart som informationen blir tillgänglig,
  • b) medlemmar och deltagare bör begära ytterligare relevant information om de enskilda företagen under deras tillsyn, när så är lämpligt,
  • c) grupptillsynsmyndigheten bör informera övriga medlemmar och berörda deltagare om tillsynsåtgärder och åtgärder på gruppnivå, när detta är relevant för dem.

Avsnitt IV: Gemensamma och lokala granskningar

Riktlinje 20 – Gemensamma granskningar på plats

• 1.49. Varje EES-medlem eller deltagare i kollegiet som vill kontrollera information i enlighet med artikel 255 i Solvens II-direktivet, som den finner lämplig för tillsynen över gruppen eller enheter inom gruppen, bör ha möjligheten att begära en gemensam granskning på plats, medan den upplyser om granskningens omfattning och mål efter att ha tagit hänsyn till behovet av att undvika dubbelarbete mellan tillsynsmyndigheter. Uppgifterna som ska kontrolleras bör behövas för tillsynen, däribland för att komplettera analysen på distans genom att upptäcka problem som kanske inte är uppenbara genom analysen på distans, med hänsyn till den miljö där företagen är verksamma.
• 1.50. Tillsynsmyndigheten som begär en gemensam granskning på plats bör informera grupptillsynsmyndigheten genom att ange omfattningen och syftet med den. Grupptillsynsmyndigheten bör sedan meddela Eiopa, liksom övriga medlemmar och deltagare som kan påverkas av eller är intresserade av att delta i granskningen på plats eller av dess resultat. När de deltagande myndigheterna har identifierats, bör de diskutera och komma överens om granskningens slutliga omfattning, syfte, struktur och uppgiftsfördelning, inklusive vem som kommer att leda granskningen på plats.

1.51. Grupptillsynsmyndigheten ska hållas underrättad om utvecklingen och resultaten av den gemensamma granskningen på plats.

Riktlinje 21 – Granskningar på plats

• 1.52. Om det är relevant för grupptillsynen, bör tillsynsmyndigheten för ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som ingår i gruppen underrätta grupptillsynsmyndigheten när den avser att genomföra en granskning på plats, och bör meddela grupptillsynsmyndigheten de viktigaste resultaten och slutsatserna av en sådan granskning.
• 1.53. Om det är relevant för tillsynen över försäkrings- eller återförsäkringsföretag som ingår i gruppen, bör grupptillsynsmyndigheten informera övriga berörda medlemmar och deltagare när den tänker genomföra en granskning på plats, och bör meddela dem de viktigaste resultaten och slutsatserna av en sådan granskning.

Avsnitt V: Delning och delegering av uppgifter

Riktlinje 22 – Organisation av delning och delegering av uppgifter

• 1.54. Där medlemmar och deltagare anser att delning och delegering av uppgifter leder till en mer effektiv och ändamålsenlig tillsyn, såsom att undvika dubbelarbete, optimera tillsynsresurser och kompetens och undanröja onödiga bördor för de övervakade företagen, bör de dokumentera det i samordningsöverenskommelserna och kollegiets arbetsplan enligt vad som anges i riktlinje 24.
• 1.55. Berörda tillsynsmyndigheter bör se till att delningen och delegeringen av uppgifter överensstämmer med gruppens struktur och organisation och är proportionerliga mot hurdana riskerna är i de övervakade företagens verksamhet och hur omfattande och komplicerade de är.
• 1.56. Delningen och delegeringen av uppgifter bör inte ändra fördelningen av tillsynsansvaret eller medlemmarnas och deltagarnas skyldigheter vad gäller de övervakade företagen.

Riktlinje 23 – Rutiner för delning och delegering av uppgifter

• 1.57. Innan någon uppgift delas eller delegeras bör berörda tillsynsmyndigheter säkerställa, under samordningen av grupptillsynsmyndigheten, att en gemensam överenskommelse nås åtminstone angående:

• a) rollen och vilket ansvar de berörda tillsynsmyndigheterna har,

• b) villkoren under vilka de berörda tillsynsmyndigheterna kommer att rapportera till varandra,

• c) standarderna enligt vilka uppgifter bör utföras,

• d) eventuella anvisningar som berörda tillsynsmyndigheter lämnar till varandra,

• e) sekretessbestämmelserna som kommer att styra informationsutbytet,

• f) arbetsmetoderna som ska användas,

• g) tillgången till handlingarna som berörda tillsynsmyndigheter utfärdar,

• h) tidsplanen för slutförandet av de delegerade eller delade uppgifterna.

Riktlinje 24 – Dokumentation av delning och delegering av uppgifter inom kollegiet

1.58. Medlemmarna och deltagarna bör lägga till ramen för delning och delegering av uppgifter i samordningsöverenskommelser och inkludera de särskilda uppgifterna som ska delas eller delegeras, med den förväntade tidslinjen, i kollegiets arbetsplan.

Riktlinje 25 – Meddelande till de övervakade företagen om delning och delegering av uppgifter

• 1.59. Berörda tillsynsmyndigheter bör till de som berörs av delningen och delegeringen av uppgifter ge följande information:
• a) identifiering av de delade eller delegerade uppgifterna, inklusive praktiska konsekvenser för företaget,
• b) den myndighet som ansvarar för kommunikationen med företaget.

Avsnitt VI: Förhållandet mellan tillsyn och makroövervakning

Riktlinje 26 – Hur marknadsomfattande risker och utvecklingen inom finanssektorn påverkar tillsynen

• 1.60. Vid bedömning av gruppens riskprofil bör grupptillsynsmyndigheten, med de övriga medlemmarnas och deltagarnas engagemang, ta hänsyn till effekterna av omfattande marknadsrisker, utvecklingen inom finanssektorn och sårbarheterna i gruppens finansiella ställning.
• 1.61. Där verktyg såsom stresstester används för att bedöma gruppens motståndskraft mot olika framtida negativa scenarion, bör processerna, metoderna och resultaten av dessa utvärderingar diskuteras inom kollegiet.

Efterlevnads- och redovisningsregler

• 1.62. Det här dokumentet innehåller riktlinjer som utfärdats enligt artikel 16 i förordningen om Eiopa. I enlighet med artikel 16.3 i Eiopa-förordningen ska behöriga myndigheter och finansinstitut med alla tillgängliga medel söka följa riktlinjerna och rekommendationerna.
• 1.63. Behöriga myndigheter som följer eller avser att följa dessa riktlinjer bör införliva dem i sitt rättsliga ramverk eller sin tillsynsram på ett lämpligt sätt.
• 1.64. De behöriga myndigheterna ska bekräfta för Eiopa huruvida de följer eller avser att följa dessa riktlinjer, och ange orsaker till bristande efterlevnad, två månader efter utfärdandet av de översatta versionerna.
• 1.65. I avsaknad av ett svar inom denna tidsfrist, kommer de behöriga myndigheterna att betraktas som att de inte uppfyller kraven på rapportering och redovisas enligt den bedömningen.

Slutlig bestämmelse om omprövning

Bilaga 1 – Mall för samordningsöverenskommelser

Inledning

I enlighet med artikel 248.4 i Europaparlamentets och rådet direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet ( 4 ) (nedan kallat “Solvens II-direktivet”), har dessa samordningsöverenskommelser slutits för upprättandet och fungerandet av tillsynskollegium för [ska fyllas i med gruppens namn].

Dessa överenskommelser skapar inte några ytterligare rättsligt bindande skyldigheter för medlemmar och deltagare som inte anges i Solvens II-direktivet eller i genomförandeåtgärderna. Parter i tredjeländer är bundna av sina egna nationella lagar och förordningar.

Dessa överenskommelser träder i kraft mellan medlemmar och deltagare enligt vad som anges i bilaga 1 A, och som tillsammans kallas för tillsynskollegiet.

Grupptillsynsmyndigheten, övriga medlemmar och deltagare inser behovet av att samarbeta i tillsynen av [ska fyllas i med gruppens namn] på grundval av ömsesidig förståelse och, närhelst de behöver för tillsynen av [ska fyllas i med gruppens namn], inom ramen för Eiopas riktlinjer för tillsynskollegiers operativa funktion.

För att effektivisera grupptillsynen, kan medlemmar och deltagare gemensamt besluta att samarbeta på ad hoc-basis med behöriga myndigheter som inte kan inbjudas som deltagare, för myndigheter i tredjeländer som faller under bestämmelserna om likvärdighet vad gäller reglerna om tystnadsplikt, enligt punkt 7 i dessa överenskommelser.

Alla bilagor är en del av dessa överenskommelser.

1. Definitioner

Följande definitioner gäller för dessa överenskommelser:

• a. Grupptillsynsmyndighet: tillsynsmyndigheten som ansvarar för samordningen och utförandet av grupptillsynen i enlighet med artikel 212.1d i Solvens IIdirektivet och utses i enlighet med förfarandet i artikel 247 i Solvens IIdirektivet,
• b. Tillsynsmyndighet: den nationella myndighet eller de myndigheter som har befogenhet att utöva tillsyn över försäkrings- eller återförsäkringsföretag i enlighet med artikel 13.10 i Solvens II-direktivet,
• c. Tredjelands tillsynsmyndighet: den nationella myndigheten eller myndigheterna i en stat utanför EES som har befogenhet att utöva tillsyn över försäkrings- och återförsäkringsföretag,
• d. Medlemmar: medlemmarna i tillsynskollegiet som anges i artikel 248.3 i Solvens II-direktivet, däribland:
  • grupptillsynsmyndigheten,
  • EES-tillsynsmyndigheterna för dotterbolag,

⁽ 4 ) EUT L 335, 2009-12-17, s. 1

• Eiopa.

e. Deltagare:

• tillsynsmyndigheterna som har rätt att delta i de tillsynskollegier som avses i artikel 248.3 i Solvens II-direktivet, med förbehåll för att grupptillsynsmyndigheten bjuder in dem i enlighet med [artikel 354 i tillämpningsåtgärderna], däribland:
  • o EES-tillsynsmyndigheterna för betydande filialer,
  • EES-tillsynsmyndigheterna för anknutna företag, andra än dotterföretag,
  • tredjelands tillsynsmyndigheter för anknutna företag, inklusive dotterföretag,
• i enlighet med artikel 252 i Solvens II-direktivet, och under förutsättning att grupptillsynsmyndigheten bjuder in dem, myndigheterna med ansvar för tillsyn över kreditinstituten och värdepappersföretagen som ingår i gruppen,
• f. Grupp: en grupp av företag som avses i artikel 212 i Solvens II-direktivet,
• g. Kollegium: ett tillsynskollegium som avses i artikel 212 i Solvens II-direktivet,
• h. Specialiserat team: ett team bestående av medlemmar och deltagare, som inrättats av grupptillsynsmyndigheten efter samråd med tillsynskollegiet, för att utföra några av tillsynskollegiets aktiviteter,
• i. Helsinki plus-lista: en lista med alla EES-försäkringsgrupper och dess EES- och tredjelands dotterbolag och filialer, med kontaktuppgifter för de tillsynsmyndigheter som deltar i tillsynen över gruppen och grundläggande tillsynsuppgifter. Listan administreras av Eiopa.

{Förklaringar finns inom parentes. De ger vägledning till utarbetandet av individuella överenskommelser som bör anpassas till det enskilda kollegiets särskilda behov}

2. Tillämpningsområde och mål

Tillämpningsområde

Genom dessa överenskommelser läggs grunden för samarbetet mellan medlemmar och deltagare och den praktiska organisationen av tillsynsverksamheten som berör [ska fyllas i med gruppens namn] (5) enligt följande:

• förteckningen över kollegiets medlemmar och deltagare,
• grupptillsynsmyndighetens roll och ansvar,
• andra medlemmars och deltagares roll och ansvar,
• informationsutbytet och tystnadsplikten,

⁽⁵⁾ Ämnen kan läggas till eller tas bort enligt kollegiets behov. Det kan läggas till t.ex. samrådsmekanismen för artikel 230 i Solvens II-direktivet, informationsutbytet och samarbetet som gäller viktiga fusioner/förvärv/upplösningar, se även paragraf 8.9 i överenskommelsen. Sådant som kan tas bort är t.ex. delarna om intern modell i mallen, om ingen gruppintern modell används.

• samarbetet mellan grupptillsynsmyndigheten och övriga medlemmar och deltagare under pågående tillsyn och i kristider,
• samrådet och beslutsprocessen bland grupptillsynsmyndigheten och övriga medlemmar och deltagare,
• kollegiets arbetsplan,
• delningen och delegeringen av uppgifter,
• inrättandet av specialiserade team inom kollegiet,
• organisationen av gemensamma granskningar på plats,
• utvärderingen av gruppens efterlevnad av kraven på solvens, riskkoncentration och transaktioner inom gruppen,
• beslutsprocessen i allmänhet och gällande ansökan om en gruppintern modell, i enlighet med artikel 231 i Solvens II-direktivet,
• processen för att fastställa införandet av ett kapitaltillägg på gruppnivå,
• valet av beräkningsmetoden för gruppens solvens och fastställandet av den proportionella andelen,
• tillämpningen av bestämmelserna för centraliserad riskhantering,

i syfte att:

• underlätta och främja utbytet av viktiga och relevanta upplysningar, åsikter och bedömningar bland medlemmar och deltagare och en effektiv tillsyn av [ska fyllas i med gruppens namn], inklusive att undvika dubbelarbete och åtgärder i god tid under normala förhållanden och nödsituationer,
• göra det möjligt för medlemmar och deltagare, i linje med sina ledningsuppgifter, att bilda en gemensam syn på riskprofilen och solvenssituationen för [ska fyllas i med gruppens namn] och om deras effekter på enskilda företag som är en del av gruppen,
• uppnå samordning av tillsynsverksamheten, inklusive tillsynens granskningsprocess och riskbedömning;
• fastställa kollegiets arbetsplan och ordna uppgiftsfördelning och granskningar på plats,
• samordna viktiga beslut som ska fattas av enskilda tillsynsmyndigheter så långt som möjligt, och sträva efter att nå enighet om så är lämpligt,
• stödja medlemmar och deltagare när de utövar sina respektive tillsynsuppgifter.

3. Principer

Följande principer gäller för dessa överenskommelser:

• Kollegiet fungerar som en pågående samarbetsstruktur, som inte är begränsad till kollegiets möten eller telefonkonferenser.
• Kollegiet spelar en nyckelroll i att stärka samarbetet mellan tillsynsmyndigheter, samt att samordna tillsynsverksamheten och viktiga beslut som ska fattas av enskilda tillsynsmyndigheter, och eftersträvar efter att nå samförstånd, när så är lämpligt.
• Samarbetet mellan medlemmar och deltagare sker främst genom kollegiet, vars organisation speglar verksamheten och legala strukturer för [ska fyllas i med

gruppens namn], samt riskerna som [ska fyllas i med gruppens namn] och företagen som ingår i gruppen är eller kan bli utsatta för.

• Medlemsstaten [ska fyllas i med landets namn] har mer än en tillsynsmyndighet som ansvarar för tillsynen av företaget [ska fyllas i med gruppens namn], och därför ska [ska fyllas i med tillsynsmyndighetens namn] och [ska fyllas i med tillsynsmyndighetens namn] vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa samordningen mellan dessa tillsynsmyndigheter ( 6 ).
• Medlemmar och deltagare inser att [ska fyllas i med grupptillsynsmyndighetens namn] är grupptillsynsmyndigheten för [ska fyllas i med gruppens namn] och därmed ansvarig för samordningen och utförandet av grupptillsynen av [ska fyllas i med gruppens namn], enligt vad som anges i dessa bestämmelser.
• Om inte annat anges i dess överenskommelser, kommer arbetsspråket vid samarbete och samråd att vara engelska.

4. Gruppbeskrivningen

[Ska fyllas i med gruppens namn], vars försäkrings- eller återförsäkringsföretag, försäkringsholdingbolag eller blandade finansiella holdingföretag är [ska fyllas i med namnet på försäkrings- eller återförsäkringsföretag eller försäkringsholdingbolag eller blandat finansiellt holdingbolag], har sitt säte i ett EES-land och har anknutna företag [och filialer] i EES-medlemsstater [och tredjeländer] som beskrivs i Helsinki pluslistan.

{Om gruppen också är föremål för tillsyn enligt direktivet om finansiella konglomerat (FICOD), ange detta tillsammans med identifierad samordnare.}

Gruppens diagram bifogas i bilaga 1 B.

5. Kontaktuppgifter till medlemmar och deltagare

Kontaktuppgifterna till medlemmar och deltagare lagras i katalogen som administreras av Eiopa (Helsinki plus-listan).

Eventuella uppdateringar av kontaktuppgifter till medlemmar och deltagare kommer att tillhandahållas av grupptillsynsmyndigheten till Eiopa, som kommer att uppdatera Eiopas katalog ( 7 ).

{Tredjelands tillsynsmyndigheter har tillgång till denna lista på villkor att de efterlever kraven på tystnadsplikt och avtalet mellan medlemmarna i kollegiet, i enlighet med [artikel 379 e till i tillämpningsåtgärderna]. Till tillsynsmyndigheter som inte har tillgång till Helsinki plus-lista, kommer kontaktuppgifterna att lämnas på annat sätt {klargör hur}.}

⁽ 6 ) Denna paragraf kan mångfaldigas vid behov eller tas bort om den inte är tillämplig.

⁽ 7 ) Det är varje medlems och deltagares uppgift att se över katalogen minst kvartalsvis och rapportera eventuella ändringar till grupptillsynsmyndigheten så snart detta är praktiskt möjligt. All information som krävs på enskilda företagets nivå bör tillhandahållas till grupptillsynsmyndigheten, som är ansvarig för att uppdatera och skicka listan till Eiopa. Eiopa kommer att ladda upp den så snart detta är praktiskt möjligt, i det skyddade området på sin webbplats.

6. Medlemmarnas och deltagarnas ansvar

Kollegiets för [ska fyllas i med gruppens namn] effektiva verksamhet beror på grupptillsynsmyndighetens och övriga medlemmars och deltagares bidrag till kollegiets aktiviteter. Detta bidrag bygger på tillräcklig kunskap om gruppen och tillsynsexpertis.

Grupptillsynsmyndigheten

I enlighet med artikel 248 i Solvens II-direktivet, är grupptillsynsmyndigheten ansvarig för:

• samordning av insamling och spridning av relevanta eller väsentliga uppgifter under normala förhållanden och i krissituationer,
• tillsynens granskningsprocess och bedömning av gruppens finansiella ställning,
• bedömning av gruppens efterlevnad av bestämmelserna om solvens, och bedömning av riskkoncentrationer och transaktioner inom gruppen,
• bedömning av gruppens företagsstyrningssystem och av lämpligheten och anständigheten hos ledamöterna i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet i anknutna företag,
• planering och samordning, genom regelbundna möten som hålls minst årligen eller på annat lämpligt sätt, av tillsynsverksamheten såväl under normala förhållanden som i krissituationer, i samarbete med berörda medlemmar och deltagare, med hänsyn till hur de inneboende riskerna ser ut för alla företag som ingår i gruppen och hur omfattande och komplicerade de är,
• andra uppgifter, åtgärder och beslut som tillkommer grupptillsynsmyndigheten, i synnerhet att leda förfarandet med validering av interna modeller på gruppnivå och leda förfarandet för att nå ett gemensamt beslut om ansökan som kommer att omfattas av bestämmelserna i artiklarna 238 till 240 i Solvens II-direktivet.

För att uppfylla ovanstående uppgifter, tar grupptillsynsmyndigheten ledningen i kollegiets verksamhet, är ordförande på kollegiets möten och fastställer lämpliga mekanismer för att underlätta kollegiets operativa funktion. I detta syfte kommer grupptillsynsmyndigheten, bland andra aktiviteter, att:

• uppdatera kontaktuppgifter till medlemmar och deltagare när förändringar sker på grundval av översynerna som skickas av övriga medlemmar och deltagare,
• informera medlemmar och deltagare inom [ifylls med den tidsram som har överenskommits inom kollegiet] att ett kollegiemöte kommer att hållas, utan att det påverkar ad-hoc- eller nödsituationer,
• förbereda dagordningen för kollegiets möten med klart definierade mål,
• registrera protokollet från kollegiets möten,
• formalisera och följa upp åtgärdspunkterna som medlemmarna och deltagarna har kommit överens om,
• utveckla kollegiets arbetsplan tillsammans med andra medlemmar och deltagare,
• utföra tillsynsgranskning och bedöma gruppens finansiella ställning och, för att underlätta denna uppgift, samråda med andra medlemmar och deltagare,
• granska organisationsstrukturen och samordningsöverenskommelserna i syfte att upprätthålla en effektiv grupptillsyn,

inleda en diskussion om behovet av att utse en ny grupptillsynsmyndighet om en ändring av gruppstrukturen kan leda till ett sådant beslut.

Medlemmar och deltagare

Varje medlem uttrycker sin uppfattning om ämnen och förfaranden som kräver ett gemensamt beslut eller avtal. När en medlem väljer att inte lämna ett bidrag, är det underförstått att det inte finns några viktigare kommentarer och kollegiet skulle kunna agera i linje med synpunkterna som redan meddelats.

Samtliga medlemmar i kollegiet, med undantag för Eiopa, röstar när det behövs. Deltagarna yttrar sig som ett bidrag till samrådet och beslutsprocessen, när detta krävs av grupptillsynsmyndigheten.

7. Sekretess, säkrade kommunikationskanaler och informationsutbyte

Sekretess

Med hänvisning till kraven på tystnadsplikt i Solvens II-direktivet eller annan relevant unionslagstiftning, bekräftar tillsynsmyndigheterna att all konfidentiell information som delas mellan dem endast ska användas för lagliga tillsynsändamål i samband med tillsynen av [ska fyllas i med gruppens namn] och faller under medlemmarnas och deltagarnas tystnadsplikt och villkoren och förfarandena för informationsutbyte mellan tillsynsmyndigheter.

Deltagare från tredjelands jurisdiktioner kan bara vara part i utbytet av konfidentiell information under förutsättning att de har lagstiftning om tystnadsplikt som är likvärdig med den i den relevanta unionslagstiftningen. Deltagare från tredjeländer erkänner att de har gjort tillgängliga för medlemmar och deltagare sina egna lokala regler om sekretess och tystnadsplikt. Medlemmar och deltagare bekräftar att de har informerats om dessa lokala regler, och att de har bedömt att reglerna om tystnadsplikt för deltagare från tredjeländer är som minst likvärdiga med deras egna krav på tystnadsplikt, om likvärdigheten inte redan har verifierats positivt.

Innan en ny tillsynsmyndighet från ett tredjeland blir formellt deltagare i kollegiet, ska medlemmar och deltagare genomföra den ovannämnda bedömningen, om likvärdigheten inte redan har verifierats positivt av varje medlem och deltagare.

Om bedömningen av ett eventuellt tredjelands deltagare har ett negativt utfall, eller fortfarande är under granskning, ska kollegiets organisation anpassas till detta för att se till att kollegiet fortfarande uppfyller kraven på tystnadsplikt under alla omständigheter.

Medlemmar och deltagare ska informera grupptillsynsmyndigheten om eventuella ändringar i garantierna om sekretess och tystnadsplikt som gäller för informationen som överförs till deltagare från tredjeländer. Därefter informerar grupptillsynsmyndigheten övriga medlemmar och deltagare om sådana problem angående sekretessen eller tystnadsplikten som kan ha en negativ inverkan på bedömningen av tystnadsplikten hos ett tredjelands tillsynsmyndighet, fastän denna tystnadsplikt tidigare betraktades som likvärdig.

Säkrade kommunikationskanaler

Kollegiet förbinder sig att inom kollegiet använda följande kanaler för kommunikation [ska fyllas i med kommunikationskanalerna].

All konfidentiell och känslig information delas via den mest säkrade kommunikationskanalen.

Informationsutbyte

Omfattningen av den information som utbyts inom kollegiet återspeglar medlemmarnas och deltagarnas behov. Kollegiet efterlever följande rutiner:

• Grupptillsynsmyndigheten är ansvarig för insamling och spridning av information.
• En datamängd av kvalitativ och kvantitativ information på grupp- och individföretagsnivå utbyts mellan medlemmar och deltagare varje [ska fyllas i med tidsramen] (se bilaga 1 C) ( 8 ).
• Datamängden i bilaga 1 C har avtalats med hänsyn till [artikel 357 i genomförandeåtgärderna] och [riktlinjerna för systematiskt informationsutbyte inom kollegier]. Kollegiet bedömer lämpligheten av datamängden som beskrivs i [riktlinjerna för systematiskt informationsutbyte inom kollegier], med hänvisning till [artikel 357 i genomförandeåtgärderna]. Om denna datamängd inte anses lämplig, anger datamängden i bilaga 1 C vilken ytterligare information som är relevant för att utbytas på ett systematiskt sätt eller vilken information i datamängden som inte får utbytas på ett systematiskt sätt, på grundval av gruppens typ, storlek och komplexitet. Datamängden i bilaga 1 C är också en del av den inkommande informationen för gruppens tillsynsgranskning. För tredjelandsdeltagare baseras datamängden på informationen som är jämförbar med den som avses i [artikel 357 i tillämpningsåtgärderna].
• Dessutom får i förekommande fall ad-hoc information utbytas mellan medlemmar och deltagare.

När en begäran om information från grupptillsynsmyndigheten eller andra medlemmar eller deltagare i kollegiet inte kräver preliminär analys, utan endast data, kommer den att besvaras inom [ifylls med antalet arbetsdagar] arbetsdagar {fem till tio arbetsdagar}. När begäran om information kräver preliminär analys, förlängs tidsfristen till [ska fyllas i med antalet arbetsdagar] arbetsdagar {tjugo arbetsdagar}.

{För in vilken information som ska utbytas på ett systematiskt sätt i bilaga 1 C.}

8. Hur tillsynskollegierna fungerar

Löpande tillsyn

Kollegiet sammanträder personligen minst en gång om året. {Detta kan ändras till telefonkonferens eller annat antal personliga möten av proportionalitetsskäl.} Varje medlem eller deltagare som deltar i bilaterala diskussioner informerar kollegiet om och delar all relevant information som kommer från dessa diskussioner med kollegiet.

Medlemmar och deltagare kommer att informeras om mötet senast [ska fyllas i med antalet månader] {två månader} månader före mötet.

Förslag till dagordning för mötet/telefonkonferensen kommer att skickas till medlemmar och deltagare senast [ska fyllas i med antalet veckor] {tre veckor} veckor före det planerade mötet/telefonkonferensen. Den slutgiltiga dagordningen och alla relevanta handlingar kommer att sändas till medlemmar och deltagare senast [ska fyllas i med antalet veckor] {en vecka} veckor före mötet/telefonkonferensen.

⁽ 8 ) Det är möjligt att ha fler informationsflöden inom kollegiet, och alla flöden behöver inte nödvändigtvis förlita sig på samma datamängd med information.

I kristider

De behöriga tillsynsmyndigheterna är ansvariga för att bedöma om en krissituation påverkar företaget som är under deras tillsyn.

I linje med definitionen i kollegiets räddningsplan, tillagd som bilaga 1 E till dessa överenskommelser, och Ceiops riktlinjer för förberedelse för och hantering av en finanskris ( 9 ), kan ett försäkringsföretag i kris definieras som att det är potentiellt delvis eller helt oförmöget att betala sina fordringar samt att betala förmåner till sina försäkringstagare.

Vid samarbete i händelse av en kris ska medlemmar och deltagare i kollegiet följa principerna och förfarandena som föreskrivs i den godkända planen för räddningsinsatser.

Medlemmar och deltagare kommer att ha ett nära samarbete, vid behov och i enlighet med sin nationella lagstiftning, med andra berörda myndigheter (t.ex. EU:s institutioner, centralbanker, finansdepartement) som deltar i krishanteringsprocessen.

8.1. Allmänna förfaranden för samråd och beslutsfattande

Medlemmar och deltagare, i den omfattning som anges i punkt 3 i denna paragraf, följer nedanstående förfaranden, om inte processen avser beslut om ansökan för den gruppinterna modell som avses i punkt 8.5 nedan, eller avser en fråga som återfinns i unionsrätten.

För varje förfarande, får de berörda tillsynsmyndigheterna vara olika beroende på frågan som ställs.

Deltagarna yttrar sig som ett bidrag till samrådet och beslutsprocessen när det krävs av grupptillsynsmyndigheten i något skede av processen.

Grupptillsynsmyndigheten informerar övriga medlemmar och deltagare om samrådsresultatet och beslutsprocesserna.

Samrådsrutiner

Samrådsrutinen ska vara följande:

• Ett skriftligt förslag med stödjande motivering skickas till berörda tillsynsmyndigheter, med en kopia till övriga tillsynsmyndigheter, för att säkerställa ett effektivt informationsutbyte.
• Berörda tillsynsmyndigheter får svara inom [ifylls med antalet veckor] veckor {fyra veckor}.
• I förekommande fall ska ett skriftligt förslag skickas till [ska fyllas i med gruppens namn] av grupptillsynsmyndigheten eller till det enskilda återförsäkrings- eller försäkringsföretaget av den nationella tillsynsmyndigheten, och [ska fyllas i med gruppens namn] eller det enskilda återförsäkrings- eller försäkringsföretaget ska tillåtas svara inom en överenskommen tidsram.
• Ett möte ska hållas för att diskutera relevanta frågor, om detta bedöms vara nödvändigt av någon tillsynsmyndighet i fråga.
• Grupptillsynsmyndigheten förmedlar samrådsresultatet till kollegiet skriftligen.

⁽ 9 ) Riktlinjer för förberedelse för och hantering av en finansiell kris som led i extra tillsyn, som definieras i direktivet om försäkringsgrupper (98/78/EG) och samförstånds- och samarbetsavtalet mellan finansiella tillsynsmyndigheter, centralbanker och finansministerier i Europeiska unionen om gränsöverskridande finansiell stabilitet, CEIOPS-DOC-15/09, 26 mars 2009.

Rutinen för beslutsprocessen

Rutinen för beslutsprocessen ska vara följande:

• De berörda tillsynsmyndigheterna siktar på att nå enighet om ett beslut som kommer att fattas, och föreslår i förekommande fall grupptillsynsmyndigheten ett omröstningsförfarande.
• Där skilda åsikter uppstår, ska de berörda tillsynsmyndigheterna förklara sitt resonemang genom skriftliga synpunkter och främja diskussionen med övriga tillsynsmyndigheter.
• I förekommande fall, och om alla ansträngningar att uppnå konsensus inte lyckats, kan ärendet skickas till Eiopa för rådgivning eller medling genom de berörda tillsynsmyndigheterna.
• Grupptillsynsmyndigheten förmedlar det slutliga beslutet till kollegiet skriftligen, och anger fullständigt resonemanget och alla betydande avvikande åsikter i fråga om ett majoritetsbeslut eller ett beslut som behövde fattas endast av grupptillsynsmyndigheten.

När ett samråd organiseras under kollegiets möte eller genom skriftligt förfarande, och denna begäran inte har besvarats inom [ifylls med antalet arbetsdagar] {tjugo arbetsdagar}, ska förslaget i begäran anses vara överenskommet. Om en tillsynsmyndighet behöver mer tid för att svara på begäran, ska den informera grupptillsynsmyndigheten och en ny tidsplan kommer att fastställas.

Kollegiet kommer att dokumentera beslut {beskriv hur} och registrera dem {beskriv hur}.

8.2. Kollegiets arbetsplan, delning och delegering av uppgifter och specialiserade team

Medlemmarna kommer att [ska fyllas i med frekvensen] diskutera och komma överens i kollegiet om kollegiets arbetsplan enligt förfarandet i punkt 8.1( ¹⁰).

{Kollegiet beslutar om tidsramen för kollegiets arbetsplan.}

I kollegiets arbetsplan samordnas de viktigaste typerna av tillsynsverksamhet, inbegripet kollegiets viktigaste möten och viktiga granskningar. Den ska uppdateras så snart som omständigheterna kräver det. Kollegiets arbetsplan ska samordnas av grupptillsynsmyndigheten och revideras årligen. Grupptillsynsmyndigheten inkluderar i kollegiets arbetsplan de relevanta aspekterna av gruppens tillsynsplan, inklusive:

• en beskrivning av de huvudsakliga riskerna som gruppen är utsatt för, baserat på resultatet av bedömningsramarna för grupprisken,
• en beskrivning av och motivering för den verksamhet som kollegiet kommer att genomföra, baserat på gruppens tillsynsplan,
• en identifiering av de berörda enheterna inom gruppen och deras tillsynsmyndigheter som grupptillsynsmyndigheten sannolikt kommer att inhämta synpunkter från.

Grupptillsynsmyndigheten tar hänsyn till tillsynsplanerna för de enskilda tillsynsmyndigheterna, för att samordna gruppen och enskilda arbetsplaner, där så är lämpligt.

När medlemmar och deltagare delar eller delegerar uppgifter, avtalas inom kollegiet en tydlig uppdelning eller delegering av arbetsuppgifter, inklusive uppfyllandet av de delade eller delegerade uppgifterna och den tidsram inom vilken uppgifterna kommer

^{( 10}) Enligt [artikel 355.2 d i tillämpningsåtgärderna], ska kollegiets arbetsplan revideras minst årligen.

att vara uppfyllda, enligt Eiopas riktlinjer om tillsynskollegiernas operativa funktion, och enligt den process för samråd och beslutsfattande som beskrivs i punkt 8.1.

Kollegiets arbetsplan återspeglar den överenskomna delningen och delegeringarna av arbetsuppgifter. Grupptillsynsmyndigheten bör underrättas om alla delningar och delegeringar av uppgifter mellan övriga medlemmar och deltagare. Medlemmar och deltagare som inte ingår i delningen eller delegeringen av uppgifter bör få tillräcklig information. Där specialiserade team skapas, ska medlemmar och deltagare som inte ingår i dessa team regelbundet informeras om utvecklingen {beskriv hur}.

8.3. Gemensamma undersökningar på plats

Kollegiets arbetsplan innehåller en förteckning över alla relevanta planerade undersökningar på plats för enheterna som ingår i [ska fyllas i med gruppens namn] på individ- och gruppnivå. I syfte att förbereda kollegiets arbetsplan, ska medlemmar och deltagare informera grupptillsynsmyndigheten om alla relevanta, planerade undersökningar på plats, i företag som ingår i [ska fyllas i med gruppens namn]. Grupptillsynsmyndigheten informerar de andra medlemmarna och deltagarna om relevanta, planerade undersökningar på plats, i det deltagande försäkrings- eller återförsäkringsföretaget, försäkringsholdingbolaget eller det blandade finansiella holdingbolaget eller i något annat enskilt företag som tillhör [ska fyllas i med gruppens namn].

När ett ämne har identifierats som relevant för tillsynen av [ifylls med gruppens namn] (eller flera enheter av gruppen ligger i olika jurisdiktioner), kan varje medlem eller deltagare lägga fram ett förslag för en gemensam tillsynsverksamhet och informera grupptillsynsmyndigheten eller behöriga enskilda tillsynsmyndigheter om detta, samtidigt som de anger orsaken(erna) för och omfattningen av den gemensamma tillsynsverksamheten. Grupptillsynsmyndigheten ska sedan meddela Eiopa, liksom övriga medlemmar och deltagare som kan påverkas av eller är intresserade av att delta i undersökningen på plats, om dess resultat. När de deltagande tillsynsmyndigheterna har identifierats, diskuterar de och kommer överens om den slutliga omfattningen, syftet, strukturen och fördelningen av granskningsuppgifterna, bland annat om vem som kommer att leda undersökningen på plats ( ¹¹).

Antalet tillsynsmyndigheter som deltar i gemensam tillsynsverksamhet hålls till en effektiv storlek.

Grupptillsynsmyndigheten kommer att hållas informerad om utvecklingen och resultaten av den gemensamma undersökningen på plats, och ska säkerställa en lämplig spridning av information angående den gemensamma undersökningen på plats.

8.4. Bedömning av gruppens efterlevnad av kraven på solvens, riskkoncentration och transaktioner inom gruppen

Vid bedömning av [ska fyllas i med gruppens namn] riskprofil, ska hänsyn tas till systemrisken som gruppen och dess företag är utsatta för. När gruppens riskprofil värderas, ska hänsyn också tas till de omfattande marknadsriskerna, utvecklingen och sårbarheten inom finanssektorn.

[ska fyllas i med gruppens namn] ska rapportera transaktionerna inom gruppen enligt vad som beslutades av grupptillsynsmyndigheten efter samråd med övriga medlemmar och berörda deltagare som anges i bilaga 1 D {i bilaga 1 D anges tröskelvärden för betydande och mycket betydande transaktioner inom gruppen, samt

^{( 11}) Se även ytterligare förfaranden och kommunikation i riktlinje 21 i Eiopas riktlinjer för tillsynskollegiernas operativa funktion.

för olika typer av transaktioner inom gruppen som ska rapporteras under alla omständigheter}.

[ska fyllas i med gruppens namn] ska rapportera riskkoncentrationerna som beslutades av grupptillsynsmyndigheten efter samråd med övriga medlemmar och berörda deltagare och som anges i bilaga 1 D {i bilaga 1 D anges tröskelvärden för betydande riskkoncentrationer och typer av riskkoncentrationer som ska rapporteras under alla omständigheter}.

8.5. Beslutsprocess angående ansökan om gruppintern modell och beredning av det gemensamma beslutet

Denna del av samordningsöverenskommelserna syftar till att klargöra ansvaret för grupptillsynsmyndigheten och övriga berörda tillsynsmyndigheter, när ett gemensamt beslut om gruppintern modell nås, så snart bedömningen av ansökan har avslutats.

• I [tekniska genomförandestandarder för gemensamma beslutsprocessen för gruppinterna modeller] fastställs processen som de berörda tillsynsmyndigheterna, enligt definitionen i dessa tekniska standarder för genomförande, måste följa för att nå ett gemensamt beslut om den gruppinterna modellen. De berörda tillsynsmyndigheterna måste särskilt, i enlighet med [artikel 3.1 i de tekniska standarderna för genomförande], besluta om processen för att nå ett gemensamt beslut, inklusive tidsplaner, huvudsteg och delresultat.
• I Eiopas riktlinjer för tillsynskollegiernas operativa funktion ingår ytterligare bestämmelser som måste följas av tillsynsmyndigheterna, särskilt vad gäller upprättandet av kollegiets arbetsplan, som ska följas av tillsynsmyndigheterna under godkännandeprocessen, i syfte att nå ett beslut.
• 1. Enligt [artikel 4.3 i de tekniska standarderna för genomförande], måste grupptillsynsmyndigheten utarbeta ett förslag till ett gemensamt beslut, med stöd i synpunkterna som inkommit från övriga berörda tillsynsmyndigheter.

Dessa synpunkter består av följande:

• (a) den gruppinterna modellens efterlevnad eller bristande efterlevnad av testen och standarderna och andra relevanta krav i fråga om solvenskapitalkravet (nedan kallat “SCR”) i det anknutna företaget de utövar tillsyn över (inklusive den gruppinterna modellens lämplighet eller brist på återspegling av riskprofilen för detta anknutna företag), och grunden för detta,
• (b) om de skulle godkänna eller avslå den gruppinterna modellen för beräkning av SCR i det anknutna företaget de utövar tillsyn över.

Yttranden som avses i [artikel 4.6 av de tekniska standarderna för genomförande] av den andra berörda tillsynsmyndigheten på förslag av grupptillsynsmyndigheten och deras slutliga synpunkter på ansökan som anges i [artikel 4.7 i dessa genomförande tekniska standarder] relaterar till de frågorna som ingår i (a) och (b) ovan.

• 2. Grupptillsynsmyndighetens bidrag till gemensamma beslutet, som ska ingå i dess förslag till detta beslut, består av följande:
  • (a) den gruppinterna modellens efterlevnad eller bristande efterlevnad av testen och standarderna och andra relevanta krav i fråga om det sammanställda SCR på gruppnivå (inklusive den gruppinterna modellens lämplighet eller brist på återspegling av gruppens totala riskprofil), och grunden för detta,

• (b) i förekommande fall, den gruppinterna modellens efterlevnad eller bristande efterlevnad av testen och standarderna och andra relevanta krav på SCR i moderföretaget eller det anknutna företaget som står under deras tillsyn (inklusive den gruppinterna modellens lämplighet eller brist på återspegling av det deltagande eller anknutna företagets riskprofil), och grunden för detta,

• (c) om den skulle godkänna eller avslå den gruppinterna modellen för beräkning av det sammanställda SCR på gruppnivå,

• (d) om den skulle godkänna eller avslå den gruppinterna modellen för beräkning av SCR i moderföretaget eller det anknutna företaget som står under dess tillsyn.

8.6. Val av beräkningsmetod för gruppens SCR och fastställandet av den proportionella andelen

Grupptillsynsmyndigheten samråder med övriga berörda tillsynsmyndigheter och gruppen innan den beslutar om ifall uteslutande tillämpning av metoden baserad på sammanställd redovisning inte skulle vara lämplig.

Grupptillsynsmyndigheten samråder med andra tillsynsmyndigheter för att avgöra den proportionella andelen som ska beaktas i de fall som avses i artiklarna 221.2 a, b, c i Solvens II-direktivet.

8.7. Meddelande om införandet av ett kapitaltillägg enligt artikel 232 i Solvens II-direktivet

Grupptillsynsmyndigheten ska till kollegiet meddela eventuella kapitaltillägg som tillämpas, ändras eller tas bort på gruppnivå, för att säkerställa att tillsynsmyndigheterna för anknutna försäkrings- eller återförsäkringsföretag förstår riskerna på gruppnivå.

Tillsynsmyndigheterna meddelar grupptillsynsmyndigheten eventuella kapitaltillägg som de har tillämpat, ändrat eller tagit bort för ett anknutet försäkrings- eller återförsäkringsföretag.

8.8. Ansökan om centraliserad riskhantering i enlighet med artikel 238 och 239 i Solvens II-direktivet

Om moderföretaget lämnar in en ansökan om att låta något av sina dotterbolag falla under bestämmelserna i artiklarna 238 och 239 i Solvens II-direktivet, ska tillsynsmyndigheten som mottagit denna begäran vidarebefordra den fullständiga ansökan utan dröjsmål till de övriga tillsynsmyndigheterna inom kollegiet.

Grupptillsynsmyndigheten ska sedan föreslå tillsynsmyndigheterna från vilka tillstånd har sökts ett möte, för att diskutera huruvida tillståndet ska beviljas och villkoren som bör gälla för det.

De förfaranden för samråd och beslutsfattandeprocess som beskrivs i punkt 8.1 ska tillämpas mellan de berörda tillsynsmyndigheterna.

Grupptillsynsmyndigheten försäkrar att alla andra tillsynsmyndigheter inom kollegiet hålls informerade.

8.9. Andra specifika situationer

{fler ämnen kan läggas till, till exempel samrådsmekanismen för artikel 230 i Solvens II-direktivet, informationsutbytet och samarbetet när det gäller viktiga fusioner eller förvärv}

9. Övriga bestämmelser

Dessa samordningsöverenskommelser träder i kraft den [datum]. De fortsätter att gälla på obestämd tid om inte och till dess att det inte längre finns rättslig grund för kollegiets funktion.

Dock får varje deltagare lämna ett skriftligt meddelande med en 30 dagars uppsägningstid till grupptillsynsmyndigheten om sin avsikt att säga upp sitt samarbete inom ramen för samordningsöverenskommelser. Grupptillsynsmyndigheten informerar övriga medlemmar och deltagare skriftligen. Även efter uppsägning kommer information som erhållits under dessa samordningsöverenskommelser att hållas konfidentiell, som överenskommits i dessa samordningsöverenskommelser.

När en ny medlem eller deltagare ansluter sig till kollegiet ska, utan att det påverkar tillämpningen av paragraf 7, endast den nya tillsynsmyndigheten underteckna de befintliga samordningsöverenskommelserna.

Dessa samordningsöverenskommelser får ändras och vidareutvecklas efter behov, till exempel för att avspegla väsentliga förändringar i [ska fyllas i med gruppens namn] (t.ex. övergripande gruppstruktur, riskprofil). De kan också ändras, om det behövs, för att förbli förenliga med den nationella lagstiftningen för någon medlem eller deltagare, om dessa förändringar inte strider mot unionsrätten. Om ändringarna inte är förenliga med tredjelandsdeltagarnas nationella lagstiftning, får tredjelandsdeltagare avsluta sitt samarbete inom ramen för samordningsöverenskommelser i enlighet med villkoren som anges i denna paragraf. {Kollegiet beslutar under vilka förhållanden samordningsöverenskommelserna ska ändras, till exempel tidslinjer för att cirkulera överenskommelsernas nya utkast eller processen för att nå en överenskommelse om överenskommelsernas ändrade version}

Om grupptillsynsmyndigheten finner det lämpligt efter samråd med kollegiet, kan samordningsöverenskommelserna också fastställa förfaranden för samråd i fråga om artiklarna 213–217, 219–221, 227, 244–246, 250, 260 och 262 i Solvens IIdirektivet. Det är upp till varje grupptillsynsmyndighet att bestämma om den vill inkludera förfarandena för samråd om beslutet som avses i dessa artiklar i samordningsöverenskommelser. Detta beslut bör ses över när samordningsöverenskommelserna uppdateras.

Om en institutionell förändring genomförs i den relevanta jurisdiktionen, vilket innebär en överföring av tillsynsbefogenheter till en annan tillsynsmyndighet, ska den senare myndigheten skriftligen meddela kollegiet om övertagandet av rättigheterna och skyldigheterna för varje föregångare som anges i den nationella relevanta lagen. En sådan anmälan ska göras inom 30 dagar från och med dagen då den institutionella förändringen träder i kraft.

En sammanfattning/kopia av samordningsöverenskommelser [kommer/kommer inte] att ges till gruppen.

Medlemmarna och deltagarna förstår och accepterar villkoren i dessa överenskommelser och skriver under genom behöriga företrädare.

Bilagor

Bilaga 1 A: Medlemmar och deltagare i kollegiet; parter som deltar i överenskommelser.

Bilaga 1 B: Gruppstrukturen och gruppens huvudverksamhet

Bilaga 1 C: Uppgifter som ska utbytas systematiskt

Bilaga 1 D: Rapportering av riskkoncentrationer och transaktioner inom en grupp

Bilaga 1 E: Mall för beredskapsplan

Bilaga 1 F: Förteckning över uppgifter som kan behöva utbytas inom kollegiet i en krissituation

för

namn (tillsynsmyndigheten), land

Bilaga 1 E - Beredskapsplan

Beredskapsplan för tillsynskollegier

Information angående det här dokumentet:

{Förklaringar eller bästa praxis finns inom parentes. De ger vägledning till utarbetandet av individuella överenskommelser som bör anpassas till det enskilda kollegiets särskilda behov}

Inledning

Denna beredskapsplan ska stödja grupptillsynsmyndighetens och tillsynskollegiets hantering av en framväxande kris. Den syftar särskilt till att:

• underlätta utbytet av konfidentiell information på kort varsel inom kollegiet,
• skapa insyn i gruppstrukturen,
• säkra en framgångsrik, tidig krisvarning för att maximera tiden för samordning och samarbete,
• säkra effektiv och ändamålsenlig information inom kollegiet och till allmänheten om företagen som ingår i gruppen stöter på svårigheter.

I denna beredskapsplan definierar medlen för krishantering för [att fylla i med gruppens namn]. Dessutom kompletterar den de allmänna kvalitativa riktlinjerna och instruktionerna för ärendehantering vid nödsituationer, som redan fastställts i flera av Eiopas dokument.

Innehållet i detta dokument ska se till att varje medlem och deltagare i kollegiet har en överblick över hur gruppen är strukturerad, för att bättre bedöma de gränsöverskridande konsekvenserna av en (framväxande) kris. Det ska garantera snabb och konfidentiell hantering av informationsflöden mellan medlemmar och deltagare eller med företaget, med utgångspunkt i den uppdaterade kontaktlistan som avses i punkt 1.1 och via fördefinierade säkrade kommunikationskanaler.

I en nödsituation är det nödvändigt med gemensam förståelse av uppgiftsfördelningen när det gäller upplysningar till allmänheten om åtgärderna som vidtagits, resultat och aktuell statusinformation. I denna plan beskrivs därför ett grundmönster som kan anpassas för att passa de särskilda behoven i en nödsituation.

1 Samordning och samarbete i nödsituationer

Tillsynsmyndigheterna

Kontaktpersoner för alla tillsynsmyndigheter inblandade i tillsynen över denna grupp, inklusive deras suppleanter, identifieras i Helsinki plus-listan. Denna lista innehåller också kontaktuppgifter (se punkt 5 i mallen för samordningsöverenskommelse och dess bilaga 1 A) till ovannämnda personer, inklusive kontaktuppgifterna i en nödsituation, om dessa är annorlunda.

Helsinki plus-listan är ett komplement till Eiopas medlemmars och observatörers kriskontaktlista ( ¹²).

Larmvarning

Tillsynsmyndigheten, som får kännedom om framväxten av en potentiellt allvarlig ekonomisk störning eller känner till fakta eller händelser som kan ge upphov till betydande problem i gruppen eller på det enskilda företagets nivå, ska informera grupptillsynsmyndigheten så snart som möjligt.

Grupptillsynsmyndigheten ska omedelbart underrätta alla berörda medlemmar och deltagare samt Eiopa om framväxten av en potentiell allvarlig ekonomisk störning på gruppnivå, eller några omständigheter eller händelser som kan ge upphov till betydande problem för gruppen eller anknutna företag.

^{( 12}) https://eiopa.europa.eu/restricted-area/infohub/directories/members-observers-crisiscontactlist/index.html

{Valfri början: Listorna nedan bör anpassas efter kollegiets behov.}

I följande fall bör en larmvarning ges:

Nödsituation på det enskilda företagets nivå:

• bristande efterlevnad eller risk för bristande efterlevnad av minimikapitalkravet,
• betydande bristande efterlevnad eller risk för betydande bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet,
• grovt brott mot juridiska krav, däribland krav på företagsstyrningen,
• risk för misslyckande för en återförsäkrare (yttre eller inre återförsäkrare till gruppen),
• risk för insolvens,
• offentlig utredning mot förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan i ett företag (t.ex. bedrägeri),
• makroekonomisk och finansiell utveckling samt specifik händelseutveckling i försäkringssektorn som kan påverka företagets eller gruppens finansiella sundhet (t.ex. spridningsrisk),
• sammanbrott i ett betydande IT-system,
• hot om stora anspråk eller omfattande vilseledande försäljningsmetoder. {listan bör anpassas efter kollegiets behov}

Nödsituation på gruppnivå:

• bristande efterlevnad eller risk för bristande efterlevnad av minsta sammanställda solvenskapitalkravet på gruppnivå,
• betydande bristande efterlevnad eller risk för betydande bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet på gruppnivå,
• grovt brott mot juridiska krav, däribland krav på företagsstyrningen,
• ojämn fördelning av den egna kapitalbasen: indikator för problem i ett enskilt företag,
• likviditetsproblem som orsakas av holdingstruktur,
• risk för insolvens för viktiga företag som ingår i gruppen,
• stor nedgradering av ratingen för moderföretaget eller ett betydande företag som ingår i gruppen om det är relevant,
• betydande nedgång i aktiekursen för börsnoterade företag som ingår i gruppen eller deras huvudsakliga aktieägare i moderföretaget,
• makroekonomisk och finansiell utveckling samt specifik händelseutveckling i försäkringssektorn som kan påverka den finansiella sundheten i gruppen (t.ex. spridningsrisken),
• sammanbrott i ett betydande IT-system. {listan bör anpassas efter kollegiets behov}

Krisbedömning

Grupptillsynsmyndigheten bedömer finanskrisens typ och dess följder i samarbetet med berörda medlemmar och deltagare och Eiopa, för att nå en gemensam förståelse av krisen inom kollegiet så snart som möjligt.

Syftet med bedömningsfasen är att bedöma krisens totala effekt, inklusive konsekvenserna för hela systemet, och tillhandahålla underlag för beslut om att ingripa och i så fall hur. Systemkonsekvenser kan uppstå om en händelse, till exempel ett misslyckande för ett företag att uppfylla sina skyldigheter, utlöser en kedjereaktion som leder till förlust av ekonomiskt värde och förtroende för det finansiella systemet, med betydande negativa effekter på ekonomin.

Krisbedömningen ska baseras på den gemensamma analysramen för bedömningen av finanskrisens systemkonsekvenser, som fastställts i samförståndsavtalet om samarbete mellan EU:s finansiella tillsynsmyndigheter, centralbanker och finansministerier om gränsöverskridande finansiell stabilitet (Bryssel ECFIN/CEFCPE (2008) REP/53106 Rev) ( ¹³) (nedan kallat “Samförståndsavtalet om gränsöverskridande finansiell stabilitet”). {Beredskapsplaner kan med fördel innehålla rapporteringsmallar som ska utbytas i nödsituationer.}

Ett intensivt och regelbundet informationsutbyte mellan grupptillsynsmyndigheten och medlemmarna och deltagarna i fråga är av avgörande betydelse under krisbedömningen. För att kunna ta hänsyn till sekretess, ska informationen endast utbytas via säkra kommunikationskanaler.

Krishantering

Det är grupptillsynsmyndighetens uppgift att planera och samordna tillsynsverksamheterna i nära samarbete med berörda medlemmar och deltagare, samordna hanteringen av situationen och informera Eiopa om verksamheten och de framsteg som gjorts.

En gränsöverskridande systemfinanskris kan, enligt samförståndsavtalet om gränsöverskridande finansiell stabilitet, kräva åtgärder i departementen samt inblandning av andra parter. Krishanteringen kan i sådana fall skilja sig från de förfaranden som fastställs i denna beredskapsplan. {Planerna bör ge klarhet om vem som skulle vara med och hantera en kris.} Utifrån en gemensam bedömning av krisen ska grupptillsynsmyndigheten och berörda tillsynsmedlemmar och deltagare analysera behovet, omfattningen och villkoren för eventuella tillsynsåtgärder som ska vidtas mot försäkringsgruppen eller annat företag som ingår i denna grupp. Tillsynsåtgärderna och informationsdelningen bör samordnas och anpassas i kollegiet för att säkerställa effektivitet och undvika inkonsekvenser. Ett annat nyttigt förberedelsområde inom kollegiet skulle vara att vidare upprätthålla en logg över tillgängliga befogenheter, tidsbegränsningar för åtgärder och hur försäkringsgarantisystemen fungerar, om sådana finns.

Extern kommunikation

Grupptillsynsmyndigheten samordnar kommunikationen med allmänheten i varje skede av krisen. På så sätt säkerställer den att de berörda tillsynsmyndigheterna tar hänsyn till informationen som lämnas till allmänheten av grupptillsynsmyndigheten.

Kommunikationen med allmänheten hanteras på ett samordnat sätt i alla skeden av krisen, med hänsyn till möjligheten att utöva diskretion när det gäller informationen som ska (eller inte ska) avslöjas för att upprätthålla marknadens förtroende.

^{( 13}) https://www.ecb.europa.eu/pub/pdf/other/mou-financialstability2008en.pdf

Berörda medlemmar och deltagare ska utarbeta gemensamma offentliga uttalanden även i fall där endast en tillsynsmyndighet ska göra ett sådant uttalande, när detta kan ha betydelse för övriga berörda tillsynsmyndigheter.

Om det är nödvändigt kan i undantagsfall berörda medlemmar och deltagare göra särskilda uttalanden. De ska dock snarast underrätta grupptillsynsmyndigheten om att de gör ett offentligt uttalande.

Kommunikationen mellan tillsynsmyndigheterna och de övervakade företagen

Kommunikationen på grupp- och individnivå förbereds och samordnas tillsammans med alla berörda tillsynsmyndigheter. Grupptillsynsmyndigheten ansvarar för kommunikationen med deltagande försäkrings- eller återförsäkringsföretag eller försäkringsholdingbolaget eller det blandade finansiella holdingföretaget om krissituationen när det gäller eventuella tillsynsåtgärder, och håller andra berörda tillsynsmyndigheter informerade om kommunikationen med gruppen. Tillsynsmyndigheterna för enskilda enheter som är inblandade i krisen kommunicerar med dessa enskilda företag och håller grupptillsynsmyndigheten uppdaterad. Grupptillsynsmyndigheten informerar sedan de andra berörda tillsynsmyndigheterna, om detta är relevant.

Grupptillsynsmyndigheten ska skicka och ta emot konfidentiell information i en nödsituation via sin säkra infrastruktur för e-post. Denna infrastruktur bör testas regelbundet av grupptillsynsmyndigheten, övriga medlemmar och deltagare.

Specialiserat akutteam

I en krissituation kan kollegiet organiseras till att bilda en kombination av olika sammanslutningar av medlemmar och deltagare, beroende på deras specifika situation ( ¹⁴). Grupptillsynsmyndigheten kan vilja upprätta ett mindre tillsynsteam inom kollegiet, för att hantera den akuta situationen. Detta kan vara särskilt användbart om bara en del av gruppen är utsatt. I händelse av en större kris bör det bli grupptillsynsmyndigheten som samordnar de tillsynsåtgärder som tas av tillsynsmyndigheterna för betydande enheter som ingår i gruppen. Grupptillsynsmyndigheten informerar kollegiet om inrättandet av ett sådant team, och säkerställer att utbytet av relevant och väsentlig information inom kollegiet inte försämras.

Information som ska utbytas i krissituationer

Alla kollegiets medlemmar och deltagare har möjlighet att på kort varsel upprätta den uppdaterade informationen som återfinns i bilaga 1 F: Förteckning över uppgifter som kan behöva utbytas i en krissituation.

{Informationen i bilaga 1 F är ett exempel på bästa praxis och utgör grunden för en effektiv hantering av den akuta situationen och för informationsutbyte inom kollegiet.}

( ¹⁴) Tillsynskollegiernas princip 1 – 10 gemensamma principer, 27 januari 2009, CEIOPS-SEC-54/08.

Kontrollmekanismen för beredskapsplanen

Grupptillsynsmyndigheten får testa beredskapsplanens funktion en gång om året, för att ständigt förbättra processen för katastrofhantering inom kollegiet. Testresultaten ska diskuteras inom kollegiet.

Denna beredskapsplanen kommer att uppdateras minst var 12:e månad. Detta omfattar verifiering av alla poster i detta dokument.

{Om denna beredskapsplan har uppdaterats, bör numreringen av första sidan och i tabellen på sidan 2 ändras.}

Bilaga 1 F – Förteckning över uppgifter som kan behöva utbytas inom kollegiet i en krissituation

{Denna förteckning bör anpassas till kollegiets behov och bakgrunden till den akuta situationen.}

GT = Grupptillsynsmyndighet

ET = Det enskilda företagets tillsynsmyndighet

RT = Relevant tillsynsmyndighet = annan relevant tillsynsmyndighet än försäkringstillsynsmyndighet